Utredning

Den som vill genomgå könsbekräftande behandling måste först utredas. Utredningen är individanpassad och sker i enlighet med rådande lagstiftning och praxis från Socialstyrelsen.

Utredningen hos psykiater/läkare

En utredning hos oss inleds oftast med att du får träffa en läkare som är specialist i psykiatri, en psykiater. Psykiatern frågar dig om hur ditt liv ser ut och har sett ut, hur dina tankar om din könsidentitet har utvecklats och uttryckts i ditt tidigare liv och vilka förväntningar du har på framtiden samt eventuella önskemål om könsbekräftande behandling. Psykiatern undersöker även om du är frisk eller har andra hälsoproblem genom att fråga om din sjukdomshistoria och läsa din journal. Om vi hittar sjukdom eller symptom som kan kräva behandling eller vidare utredning remitterar vi till annan lämplig vårdgivare för en parallell kontakt. De flesta sjukdomstillstånd är inte ett hinder för utredning hos oss eller för en könsbekräftande behandling. Utredningen hos läkare syftar till att kartlägga och försöka förstå din upplevelse av könsinkongruens och könsdysfori samt dina önskemål om behandling och vad du hoppas kunna uppnå med den. Tillsammans utforskar vi om det kan finnas andra förklaringar till at du inte mår bra än könsdysfori. Utredningen anpassas alltid till den enskilda individens förutsättningar. Målet är att på sikt kunna ta ställning till om en könsdysforidiagnos föreligger eller ej och om så är fallet behandla denna på ett adekvat vis. Efter den inledande läkarkontakten går patienten vidare till sjuksköterska och psykologutredning. Den som har behov av socialt stöd träffar även vår kurator.


Utredningen hos sjuksköterska

Hos sjuksköterskan får du genomgå en kort hälsoundersökning med fokus på kroppslig hälsa. Här diskuteras vikt, rökning, alkoholkonsumtion, träning och andra livsvanor. Det är också ett tillfälle att ställa frågor om utredningen och klargöra eventuella missförstånd samt ge annan information.


Bas-utredningen

Tidigt under utredningen genomförs en screening för psykiatriska symptom, diagnoser samt neuropsykiatriska funktionsvariationer. Resultatet av denna screening lyfts med din utredande läkare för ställningstagande till eventuell vidare utredning och diagnostik. Läkaren behöver också ta del av din journal hos andra vårdgivare för att bedöma om något ska utredas vidare. Vi genomför även en bedömning av din sociala situation, vilket kallas social utredning. Denna syftar till att bedöma graden av social stabilitet, såsom tillgång till bostad och försörjning. Vi undersöker också vilket stöd du behöver i relation till din omgivning. Hur blir det för dig och din omgivning om du går vidare med könsbekräftande åtgärder? Hur reagerar din ursprungsfamilj (om du har kontakt med den eller kommer att ha det i framtiden), din nuvarande familj, eventuella barn och vänner? Hur kommer man ut på arbetet eller i skolan? Vilka vet? När och hur vill du berätta och för vem? Vilka frågor ställer omgivningen och hur vill du själv svara på dem? Behöver du stöd och i så fall i vilken form? De som behöver stöd av kurator för sociala insatser erbjuds detta.


Utredningen hos psykolog

I psykologdelen av utredningen går du igenom hur din könsidentitet tar sig uttryck och hur identitetsutvecklingen under livet har varit. Det ingår även att undersöka om det kan finnas andra orsaker än könsdysfori till att någon önskar könsbekräftande behandling. Du får diskutera igenom fördelar och nackdelar med att genomgå könsbekräftande behandlingar eller att avstå. En annan viktig fråga är vad man själv förväntar sig av framtiden, hur viktigt det är att få stöd och bekräftelse från omgivningen och vad man gör om man inte får sådant stöd. Psykologutredningen fokuserar också på hur du är som person och hur du handskas med din livssituation. Detta undersöks bland annat genom screening eller testning som undersöker personliga resurser och eventuella begränsningar. Det kan till exempel handla om hur man möter motgångar i livet. Om du inte mår helt bra och behöver något särskilt stöd eller någon annan utredning och behandling går vi igenom det också så att du ska få den hjälp som behövs. Våra psykologer erbjuder individanpassad bedömning.


Möte med närstående

Alla som utreds hos oss erbjuds att ta med sig sina närstående på ett eller ett par närståendemöten. Tidpunkten för detta kommer vanligen mot slutet av utredningen, men om det finns behov eller önskemål från personen om att vi ska träffa närstående tidigare så gör vi det. Närstående är de som personen själv ser som sina närmaste, till exempel familj, vänner eller partner. Det är inte ett krav att den familj som personen vuxit upp med involveras i utredningen, men det är önskvärt att det finns någon närstående som kan utgöra ett stöd för personen utanför utredningen. Ofta är det bra om ursprungsfamiljen deltar i ett närståendemöte. Vi uppmuntrar särskilt yngre patienter att ta med sina föräldrar till närståendemöte eller tidigare i utredningen men respekterar självfallet den enskildes lagstadgade rätt till sekretess.

Under mötet svarar vi på de närståendes frågor om könsinkongruens och könsdysfori och hur detta utreds hos oss. Om personen vill kan vi besvara frågor om den enskilda personens utredning och vård. Om detta ej önskas ger vi de närstående mer generell information. Vid behov kan vi erbjuda kortare enskilda stödkontakter till närstående. Om mer omfattande stöd behövs hänvisar vi vidare till andra verksamheter med relevant kompetens såsom HBT-hälsans psykoterapimottagning i Stockholm, närståendegrupper vid exempelvis RFSL, RFSL Ungdom och andra relevanta aktörer. Se Länkar för kontaktinformation


Utredningstid

Utredningen fram till diagnos varierar men har varit i genomsnitt 7 månader under de senaste åren. Precis som vid andra utredningar i vården varierar utredningstiden efter patientens behov, eventuell annan problematik samt vår tillgänglighet. Eftersom den anpassas individuellt är det svårt att i förväg ange exakt hur lång tid den kommer att ta. Under 2019 har tiden för utredning ökat pga. interna väntetider och uppskattas idag ligga på i medeltal 1 år.

En del upplever att utredningstiden är alltför lång medan den pågår. Men flertalet som har genomgått utredning tänker i efterhand att tiden var lagom. Att inleda könsbekräftande behandlingar är ett viktigt beslut som kräver eftertanke och förmåga att kunna ta till sig mycket information. Det tar också för oss tid att fullfölja alla de moment som krävs för att vi ska kunna ta ställning till diagnos.

Ett annat skäl till att utredningen tar tid är att individens könsidentitet ska vara stabil över tid, vilket är viktigt i sig om man ska inleda behandling och ett krav för att man ska kunna få sin ansökan om byte av juridiskt kön och könsbekräftande underlivskirurgi beviljad av Socialstyrelsens Rättsliga råd.


Behandling innan diagnos

Ofta har man som patient haft tankar om sin könsidentitet under en lång period innan man söker vård och behandling. Vi är medvetna om att tiden fram till diagnos och könsbekräftande behandling kan vara mycket påfrestande om man lider mycket av sin könsdysfori eller om man är mycket säker på sin könsidentitet och sitt vårdbehov. Vi försöker alltid utreda våra patienter så snabbt som möjligt med hänsyn till vår tillgänglighet och den information vi måste samla in och bedöma för att kunna ta ställning till diagnos på ett säkert sätt. Vi sätter aldrig in behandling med könshormonerna testosteron eller östrogen innan diagnos.

Den som har blödningar (menstruation) och lider av detta under utredningen kan själv söka gynekolog för att sätta in behandling så att blödningarna upphör. Detta görs antingen genom att man sätter in en hormonspiral eller genom behandling med så kallade gestagener/gulkroppshormon. Det finns transkompetenta gynekologer på exempelvis gynekologiska HBT-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm. För mer information om vart du kan vända dig var god se under länkarna till andra vårdgivare.




Åter till Transmedicinsk mottagning